Kvinnligt håravfall är ofta mer komplicerat

Kvinnligt håravfall skiljer sig i många avseenden från det manliga håravfallet. Många tror att håravfall främst drabbar män men organisationen American Hair Loss Association räknar med att 40% av de som drabbas av håravfall är kvinnor.  Det brukar uppges att hälften av alla kvinnor över 50 år har problem med håravfall. Trots detta är det ett fåtal av dessa som väljer att göra en hårtransplantation.

Det finns studier som visar att en stor del av de kvinnor som drabbas av kvinnligt håravfall också får depressioner. Håravfall drabbar såväl självkänslan som välbefinnandet och kroppsuppfattningen. Om du är kvinna och är orolig och lider av håravfall bör du söka hjälp hos läkare för att få rådgivning, hjälp och diagnostik. Många kvinnor som drabbas får också stöd av psykiatri.

Att diognisticera håravfall hos kvinnor

Kvinnligt håravfall är oftare svårare att diagnostisera än det manliga håravfallet – eftersom det kvinnliga håravfallet ofta kan bero på många fler orsaker. Även om den vanligaste formen av håravfall hos kvinnor är genetiskt kan det i högre grad bero på andra faktorer exempelvis om man haft en långvarig infektion, nyligen fött barn, sjudomar, familjehistoria, känner sig stressad, eller dietvanor och lider av järnbrist kan håret påverkas.

Exempel på andra håravfallstyper som är vanligt förekommande bland kvinnor

• Trichotillomani - dvs tvångsmässighet att man drar i sitt hår.
• Alopecia areata - fläckvis håravfall
• Triangular alopecia
• Håravfall pga ärrbildning
• Telogen effluvium (exempelvis vid graviditet)
• Traction alopecia (vid frisyrer)
• Vissa mediciner kan medföra håravfall
• Håravfallet kan bero på järn-, zink- eller sköldkörtelhormonbrist.
• Håravfall beroende på stresss

Det kvinnliga håravfallet ser vanligtvis också annorlunda ut. Kvinnligt håravfall är mer diffust på hjässan medan manligt håravfall oftast börjar i vikarna och letar sig upp mot hjässan. Kvinnor kan också ärva sk manligt håravfall fast utan de typiska vikarna. Kvinnor tapar hår i olika åldrar men precis som med män är den mest sannolika orsaken till håravfallet genetiskt betingat.

En tvillingstudie av Dr Bahman Guyuron visade att stress troligtvis har en större inverkan på håravfall hos kvinnor. Kvinnor i äktenskap tenderade att ha tjockare hår än skilda enligt samma studie och kvinnor med högre inkomst, fler barn och högre blodtryck hade också i högre grad håravfall.

När börjar det kvinnliga håravfallet?

Kvinnor kan tappa håret av många olika orsaker och ofta är problemen övergående. Om du har genetiska anlag till att tappa håret, kan det börja så tidigt som vid tonåren. Många upplever håravfall i samband med graviditet vilket ofta upphör när hormonerna förändringarna återställs.

Kvinnor som drabbas av androgen alopecia (håravfall) kan exempelvis få håravfall när de använder p-piller eftersom hormonella förändringar kan utlösa håravfallet. Ibland dyker håravfallet upp 2-3 månader efter avslutad medicinering.

Enligt ISHR börjar det kvinnliga håravfallet statistiskt sett ofta i 50-års åldern. Det är vanligt att bli tunnhårig i samband med klimateriet.

Ingen vet exakt hur många kvinnor som drabbas av svårare former av håravfall. Men det finns undersökningar som visar att nästan 40 procent av kvinnor upplevt någon form av håravfall från 35 års ålder – inte sällan kan det ha samband med barnafödande. En svensk TEMO undersökning som gjordes bland kvinnor i 25-55 års ålder för några år sedan visade att var fjärde kvinna hade upplevt något problem av håravfall. Tyvärr väljer många kvinnor att klippa sig kort efter 40-års åldern när de börjar få tunnare hår när det finns olika typer av behandlingar och metoder för att dölja tunnhårigheten.

Det finns flera olika skalor för att mäta det kvinnliga håravfallet. De två vanligaste metoderna är Ludwig skalan och Savin skalan. Det finns även en sk Nano-Ludwig skala (se bild) som är en utökad version av den traditionella Ludwig skalan.

Behandlingar att ågärda kvinnligt håravfall

Att undersöka vad håravfallet beror på

Det finns mängder av olika tester som går att göra för att se vad ditt håravfall beror på. En bra början är att ta blodtester och för att se att det inte är någon brist i kroppen och undersöka dig så att det inte är någon sjukdom. Exempelvis kan man testa hormonnivåer, järnnivåer, sköldskörtel hormoner, svampinfektioner, proteinbrist och blodstatus. Det går även att fysiskt undersöka skalpen och håret med mikroskop och mikrokamera.

Undersöka huden
Om du tror att håravfallet beror på huden så är ett gott råd att uppsöka en dermatolog som är specialist på huden. Läkaren undersöker skalpen och letar efter rodnader, fjällbildning eller om det finns någon inflammation eller någon svampinfektion.

Undersöka håret
Läkaren kan också undersöka håret vilket kan ge ledtrådar kring vad håravfallet beror på.

Undersöka hormoner
Hormoner kan undersökas ifall man misstänker att håravfallet kan bero på hormonrubbningar. Vid endokrinologisk utredning undersöker man bla olika testostoron nivåer.

Mediciner mot kvinnligt håravfall

Det enda FDA godkända (motsvarande amerikanska läkemedelsverket) medlet är Minoxidil 2% som bla finns i Rogaine och Recrea. Tillverkarna rekommenderar 2% och inte den starkare 5% för kvinnor. Trots det finns det flera dermatologer som förespråkar 5% om det övervakas av dermatolog. Enligt en artikel av Dr Nussbaum så bör kvinnor vara medvetna om att de ofta kan drabbas av mer håravfall under de två första månaderna som de använder minoxidil.

I en studie i Arhives of Dermatology gjordes en 12-månaders uppföljning av kvinnor som använt Finasterid och 62% fick en förbättrat hårväxt.

Andra läkemedel som nämns i samband med kvinnligt håravfall är bla:

• Se till att det finns proteinintag (Biotin)
• Aldactone  som är blodtryckssänkande enligt FASS
• Spironolactone som är en antiandrogen
• Tagamet för att minska magsyran
• Cyproterone Acetate minskar testosteron (och dihydrotestosteron)
• Östrogen/Progesterone
• Drospirenon
• Progynon

Observera – rådgör alltid först med din läkare vad han eller hon tycker är lämplig för dig. Ovanstående lista kan ändras och det är svårt att ha en fullständig korrekt lista vad som fungerar. Innan du börjar med ett läkemedel sök på FASS ifall det finns några biverkningar och konsultera alltid din läkare innan du börjar med någon sorts medicinering.

Att åtgärda kvinnligt håravfall med kirurgi

Antalet kvinnor som genomgår estetisk kirurgi ökar från år till år och fler kvinnor vänder sig till hårkliniker för att få hjälp med sitt hår. Det kan handla om personer som har högt hårfäste och vill sänka sitt hårfäste för att därmed få ett hårfäste som harmoniserar med det det sk gyllene snittet.  Hårtransplantationer hos kvinnor handlar också ofta om att  göra korrigeringar och förtätningar.

Dr Nusbaum som anses av många som en av de ledande kirurgerna inom kvinnliga hårtransplantioner har skrivit riktlinjer för utformningen av hårfästet hos kvinnor och vid sina föreläsningar har han tagit med dessa punkter:

• Att kirurgen gör en sk Widows peak.  Det är benämningen på en främre punkt i luggen på hårfästet där det går ner lite grann
• Att hårfästet placeras 5,5 till 6 cm ovanför mitten av ögonbrynet.
• Att kirurgen skapar sk toppar på sidan.
• Att man inte gör samma typ av manligt hårfäste eftersom det är olämpligt för kvinnor ifall de vill ha en ”feminin” look.

Rent generellt är det möjligt att sänka hårfästet hos kvinnor med en FUE hårtransplantation vilket är en skonsam metod. Kvinnors hårlinje ser estetiskt annorlunda än manliga hårlinjer och det finns team som är specialiserade på att åtgärda kvinnligt håravfall. På samma sätt går det att ge en transexuell man ett mer kvinnligt hårfäste.  Det finns även män som gjort könsbyte till kvinna som vill ha ett kvinnligare hårfäste vilket är möjligt att skapa med en mjukare hårlinje.

Övriga tips för att minska effekten av håravfallet

Kvinnor som lider av håravfall uppmuntras mot vad många tror att ha permanent, experimentera med sin hårfärg, använda hårspray och prova olika frisyrer för att kamouflera håravfallet. En del av dessa behandlingar kan visserligen orsaka att håret går sönder, men det påverkar inte hårsäcken och därför kan det inte heller leda till håravfall.

Källor om kvinnligt håravfall

Olsen EA (ed). Female Pattern Hair loss: Clinical Features and Potential Hormonal Factors. J Amer Acad Dermatol 2001; 45:S-70-S80.

Olsen EA. Hair disorders. In: Freedberg IM et al (eds.) Fitzpatrick’s Dermatology in General Medicine, 5th ed. New York: McGraw-Hill, 1999:729-751.

American Hair Loss Association

Arhives of Dermatology